Förändrad värld Lupple & Medi

Hon kände hans händer. De var iskalla. Hon såg förvirrat på honom och svalde hårt. " Jag vill få tillbaka mina barn. De är ett år gamla. " Viskade hon.

Han såg på henne och lade huvudet på sned.
"Men han låter dig inte?" Sa han lågt och såg på sin bror.
"Vad heter dom?"

Hon skakade på huvudet. " Nej han...säger att jag är en dålig mamma. Men han är...ett monster. " Viskade hon. "Mimmie och Kimmie, de är tvillingar." Viskade hon. Rafael tog fram telefonen och började att söka. Jo barnen syntes på en del bilder. De såg ut att må bra. De verkade ha en barnflicka. Det var samma barnflicka på alla bilder. "Vi måste prata med barnflickan också. " Sa han snabbt till sin bror. Så fort att Clara inte skulle uppfatta ljudet ens.

"Vilka underbara namn det är. Jag är säker på att de är lika bedårande som de låter." Han log och nickade och såg på Clara.
"Vi kommer tillbaka. Men vila och oroa dig inte." Sa han och log ömt.

Hon nickade sakta. " De är mitt livs gåva. " Viskade hon ärligt.

Rafael lämnade rummet och svalde hårt. " Detta är komplicerat broder " sa han ärligt.

"Ja det är det." Han såg på honom.
"Men vi kommer att klara det." Sa han och suckade.
"Jag tycker så synd om henne." Han såg på sin hand och drog på sig handsken igen.

" Jag skulle tippa på att även barnflickan behöver räddas. " Sa han ärligt. "Låt oss ta oss till hans hus. Ta oss in. Få ut de oskyldiga bebisarna. Föra dem hit och sedan ta itu med mannen?" Sa han.

"Låter som en bra plan." Sa han och nickade med ett leende på läpparna.
"Och hur ska vi göra med Clara? Jag menar vart ska ho... Spelar ingen roll. hon kommer få så mycket pengar att hon inte behöver jobba på år.."

Rafael flinade lite. " Hans död ska kanske vara en olyckshändelse och hans testamente ska ge henne allt? Jag menar hon kommer ju inte bli misstänkt då." Log han roat.

"Ja, inget sa något om det." Han ryckte på axlarna och tog sig ner till bilen.
"Din tur." Sa han och gav honom nycklarna.